Weird Science
Kelsey tillbaka i toppform

2008-04-17  

bty11.jpgBlott en vecka efter att jag skrev att »amerikanska sitcoms har blivit ett tråkträsk igen« tycker jag nu precis tvärtom.

Det var alltså traditionella tre-kamera-sitcoms jag syftade på, med snäll sändningstid på stora networks, burkskratt och punchlines i polkatakt.

Först var det Teresa som visade mig The Big Bang Theory, som jag hade missat. Och nu har Back to You startat igen efter strejkuppehållet.Så här skrev jag efter premiären i höstas:

Back to You påminner så mycket om Murphy Brown att jag inte kan hålla fingrarna borta. Den traditionella känslan – inför en livepublik, fyra ordlekar per minut, och så fort man ser nån på redaktionen resa sig från sitt skrivbord så vet man att han eller hon inom fem sekunder ska gå förbi med en dräpande oneliner – känns faktiskt mer fräsch än tradig, och även om ett antal gags faller platt till marken varje vecka så är det minst lika många som får mig att mysnjuta. Och visst kammade serien redan i andra avsnittet hem Årets Old School-Gag-plakett när det kvinnliga ankaret, på morgonmötet, sa »I think Montana should cover the pumpkin festival« och Montana trodde hon uppmanades göra något åt sin urringning.

Vad jag nu främst måste revidera, efter en halv säsong och efter gårdagens fantastiska comeback-episod, är att i princip ingenting längre faller platt. Manusen är både tilltajtade och taggade, men inte »taggade« som i att alla är på tårna, som i Human Giant, utan lugnt, tillbakalutat taggade. Tillbakalutade i den trygga formen, men taggade att fullända den sortens rutinerade timing som det yngre alternativgardet sällan är i närheten av, eller ens är intresserade av (med undantag Louis C.K:s lilla HBO-mirakel Lucky Louie).

Dels är det Kelsey Grammers förtjänst. Han har återuppnått Frasier Crane-pondus nu, och bara ljudet av hans röst besitter så mycket timing och komik – eller inte bara komik, snarare komisk dramatik – att man skulle kunna njuta av att kolla med slutna ögon. Lägg till hans exceptionella fysiska humor och det blir inget mindre än mästerligt.

Dels är det förstås resten av casten, sitcom-världens just nu rikaste och roligaste: Christopher Guest-favoriten Fred Willard, Patricia Heaton (en kvinnlig Kelsey, redan varmare i comedy-kläderna hon blev på nio år som Everybody Loves Raymonds Debra), Josh Gads socialt handikappade rookie-chef (som ekar skönt av nördgrabben som blev chef på nyhetsstationen i Murphy Brown) och deadpandråplige Ty Burrell, som jag tidigare bara minns från Out of Practice, men som faktiskt är flerfalt bättre på sitcom. Ah, jag älskar dem alla!bty2.jpg

Dels är det, som sagt, den allt högre nivån på regi och manus. Men mest av allt faller jag faktiskt för säsongens yttre ramhandling: att Kelseys nyhetsankar-stjärna, som återvänt till sin gamla lokalstation i Pittsburgh, får reda på att han är pappa till sin gamla ankarkollegas (Heaton) tolvåriga dotter – vilket Heaton tvingar honom att hemlighålla eftersom hon inte vågar lita på honom (ungkarlsmässigt påminner Kelseys roll rätt mycket om den i Frasier).

Ramdramatiken består således i frågan: ska de avslöja att dottern är hans, och i så fall när? Det låter banalt, men fungerar avväpnande fint; mycket starkare än den konstlade 20-år-framåt-i-tiden-ramhandlingen i How I Met Your Mother. Och just tack vare denna enkla, stora livsfråga, som får varje avsnitt att stå och väga lite i ovissheten, blir även det romantiska anslaget lite på riktigt.

När studiopubliken blir knäpptyst, Kelseys röst sänks till ett dramatiskt lugn, och man får känslan av ett sånt där ödesavgörande ögonblick i en klassisk romcom.

[2008-04-17 21:45]
Emil

Lucky Louie hette det väl, om jag inte missminner mig?
Måste ta och kolla in Back to you. Helt klart!

[2008-04-17 21:47]
Kjell

Öh, vad skrev jag då?

Oj.

Ändrar. Tack.

[2008-04-18 09:26]
Kennedy

För att fortsätta på temat korrektur så är väl ungen tio år? Håller verkligen med om Murphy Brown-känslan – jag får ett otroligt sug efter att se den igen, helst alla 247 avsnitten i tät följd efter varandra. Har dock bara hittat box på säsong 1 på nätet. Någon som vet bättre?

[2008-04-18 09:45]
Kjell

Har det alltså sagts att hon är tio? Tjejen som spelar rollen fyllde 13 i november… och hon framstår verkligen inte som en tioåring.

Har också bara Murphys förstasäsong, vet inte vad som hänt där. Verkligen värt en efterforskning när man får tid.

[2008-04-18 09:56]
Kennedy

Typ sexton minuter in i senaste avsnittet lutar sig Kelsey Grammar mot ytterdörren och samspråkar med joddlar-utklädd ölflicka som frågar hur gammal hans dotter är. ”She’s ten”.
Men nu känner jag mig lite väl nördig.

[2008-04-18 15:54]
Velvet

Kunde de inte bara ha döpt honom till Frasier Crane så man fått lite kontinuitet i vardagen!?

[2008-04-18 20:13]
Fredrik Adolvsson

Testade senaste avsnittet, mitt första sedan det första, för jag gillar Grammer och för det vore kul att hitta en bra sit-com att följa. Ser ut som om jag får leta ett tag till för, nej, det här kändes i mig rätt mycket som de flesta andra sit-coms som liknar alla andra.

[2008-04-20 06:58]
Per

Hade de bytt skådis till dottern i senaste avsnittet? Blir det fler avsnitt? Genial serie! Tack för tipset!

[2008-04-20 17:35]
Mårten

Jag är säkert inte den första som skriver det här, men det är verkligen otroligt tråkigt att WS inte uppdateras oftare. Vad sägs om nya inlägg dagligen? Jag förstår om det är svårt att få tiden att räcka till, men besvikelsen man känner när man möts av samma inlägg som för tre (eller sex) dagar sen är så stark att man slutar känna sig sugen på att gå in på sajten. Jag har precis beslutat mig för att ta bort WS från mina bokmärken. Tack för alla fantastiska texter… när ni väl skrev nåt.

[2008-04-20 18:12]
Rebkin

”gårdagens fantastiska comeback-episod”???
Riktigt platt comeback med ny okarismatisk barnskådis och ingen Montana…
Seriens motor var relationen far/dotter men den är död utan Laura Marano som dottern!
Jobbigt för FOX som inte klarat strejken speciellt bra vg nya serier. Tror att det bara blir Sarah Connor som kommer tillbaka (New Amsterdam’s pilot av Lasse Hallström var ok men även den lyckades FOX sänka med usla manus).

[2008-04-20 18:22]
Kjell

YES Mårten, ett ord i rättan tid, som jag genast passar vidare till mina kolleger! Även om det kan tyckas förmätet att öht ställa krav på en ideell blogg där alla skribenter har jobb, familjer osv så tycker jag du har rätt så in i helvete. Jag vill se WS uppdaterad så gott som dagligen.

Till vårt försvar ska väl ändå sägas att flera dagars uppehåll tämligen ofta kompenseras av perioder med flera inlägg per dag. Men, vi tar till oss din besvikelse.

[2008-04-20 22:14]
David

Har inte så mycket att säga om uppdateringsfrekvensen gällande inläggen, men undrar varför RSS strular om man prenumererar på kommentarerna. Först kommer ingenting, sen kommer ingenting och sen kommer 10 kommentarer på en gång.

Den uppdateringsfrekvensen får du gärna fixa till. Halva grejen med WS är kommentarerna som ofta håller hög klass. Cred till er som kommenterar.

[2008-04-20 22:32]
Kjell

David: RSS-feedsen är WordPress-default, så jag har ingen aning. Men jag skickar frågan vidare till webmaster Wesley.

[2008-04-20 22:39]
Kjell

Rebkin: nya barnskådisen var ju knappt med, så jag hade inte en tanke på att redan döma ut henne. Och att Montana var väck tyckte jag tvärtom nästan var värt att jubla över. Hade alltid svårt för både rollgestalten och hennes repliker. Nåt som skavde fel där, tyckte jag.
Och så tycker du New Amsterdam-piloten var OK? Jag visste inte om jag skulle skratta eller lida mig igenom den parapsykologiska skiten. Tänk om Lasse Hallström kunde få göra en vuxen teveserie och act his age. En amerikansk re-make av BBC:s Sensitive Skin hade passat honom perfekt.

Philip, om du läser detta: Har du sett Sensitive Skin? Tror nämligen den går, eller har gått, på YLE.

[2008-04-20 23:05]
Fredrik

Kjell: Såg du första eller andra piloten? För även om jag visserligen inte tyckte första piloten var skit, hade den stora problem och jag gav andra piloten en chans bara för att jag gillade konceptet. Tur det, för dom skärpte till sig ordentligt. Tajtade till, korrigerade några saker, pilot nummer två var avsevärt bättre och jag tyckte – bortsett från något enstaka avsnitt – att det höll sig därefter.

Jag hann bli riktigt förtjust och kommer sakna NA om den inte kommer tillbaka, och inte fan ser det ljust ut.

[2008-04-20 23:45]
Kjell

Jag kan väl bara anta att det var den första piloten? Visste ärligt talat inte att det fanns två… Tyckte dock det var autopilot raktigenom det jag såg.

Fick den nåt slags closure efter sista avsnittet? Det mest irriterande med mid season-beställningar är att de aldrig bryr sig om att ge dem en dräglig avslutning om de nu inte kommer tillbaka (vilket ju gäller för 9 av 10 av dem). Fick han fatt i den där tjejen som skulle ända förbannelsen? Och han var rätt bra, va, danskskådisen i huvudrollen?

Säga vad man vill om engelsmännen, men de har i alla fall vett att avsluta sina 6- eller 8-episodersserier.

[2008-04-21 00:11]
Fredrik

Dansken var skitbra. Jag måste börja leta upp hans filmer, har nog varit rätt bra på att missa.
New Amsterdam var illa behandlad redan från början. Beställt antal avsnitt som skars ner, ingen aning om dom kunnat avsluta bättre, fast det gjorde väl inte saken bättre.
Och vad gäller slutet, allting binds naturligtvis inte ihop (man har ju trots allt inte fått officiell yxa ännu), och closure är ett starkt ord, fast på något plan fungerar det ändå. Som ett kapitelslut, kanske. Svaret på din fråga om tjejen lämnas heller inte helt tydligt, tyckte jag.

[2008-04-21 08:07]
Rebkin

New Amsterdams första avsnitt var faktiskt ok (no more no less) – bra skådis, regi, foto – och hade en story med potential om en man som inte åldras utan lever genom flera generationer i New York. Den ”parapsykologiska skiten” är alltså begränsad till en schaman-healing som ger hjälten odödlighet till dess att han träffar ”true love”. Problemet med konceptet är främst att han är polis och att serien snabbt förfaller till riktigt tråkigt mordutredande. Som polisserie är NA mycket svagare än ex ”Life” då den helt saknar intrig: mordutredandet har ju ingen koppling till odödligheten-ledan-ångesten… Hade dansken fått vara fotograf, möbelsnickare eller konstnär på heltid istället och fokus hade varit på sökandet efter den sanna kärleken – då hade kunnat bli något. Nu blev det bara en massa infantila jakter: sista avsnitten innehåller minst en per avsnitt i enlighet med någon uppgiven manusformel.

[2008-04-21 20:20]
Kennedy

Böjd att hålla med Rebkin om meningslösa jakter i de sista avsnitten av New Amsterdam. Förutom att det stjäl tid som verkligen skulle behövas för fördjupningar på annat håll, så springer – annars himmelske – Nikolaj Coster Waldau otroligt fult. Distraherande.
Jag tolkade hela tjejgrejen som att vi ska tro att doktorn inte var ”the one”, varpå manusförfattarna kunde återvänt för att leta på den där tunnelbaneperrongen från första avsnittet….men det kan ju ha varit ett fulspår. Kanske krävs det en ring på fingret för att vår polis ska åldras? Waldau var toppen, men manuset tidvis så basalt och överförklarande att det gav rysningar.
För att fortsätta liknelserna till Life kunde de ju åtminstone försökt att ge den kvinnliga partnern i New Amsterdam en egen historia med lite komplexitet. Överbeskyddande farsa som också är polis, snacka om platt….

[2008-09-05 11:53]
Weird Science » Mitt liv som Residence-redaktionschef

[…] Höstens mest saknade serie för mig är, faktiskt, Back to You. Skälet till det finns sammanfattat i det jag skrev här. […]

[2008-10-23 09:16]
Weird Science » The (not so) Incredible Hulk

[…] den monumentalt cyniske dystergöken som förgyllde Dawn of the Dead-remaken (och ensemblen i Kjell-hyllade Kelsey Grammer-sitcomen Back to You) vilket är totalt slöseri men ändå […]

[2011-12-05 20:30]
Weird Science » Från Crane till Kane

[…] upp Frasier med två snarlika sitcomroller (i Back to You och Hank) som floppade trots stora kvaliteter, och som 56-årig teveskådespelare måste det ha varit nära till tankarna på att karriären […]