Weird Science
Storartad säsongsavslutning av Sons Of Anarchy

2009-12-04  

Sons Of AnarchyDen första säsongen av Sons Of Anarchy slutade med uppslitande inre konflikter, med att lojalitetsband inom mc-klubben, mellan familjemedlemmar och gamla vänner, tänjdes till bristningsgränsen.

I slutat av den andra säsongen är de interna konflikterna uppklarade och hoten kommer utifrån. Med inte en utan två machiavelliska ränksmidare ‚àí vit makt-opportunisten Zobelle och den skrupelfria ATF-agenten Stahl ‚àí¬†verksamma i Charming har The Sons hamnat mitt i ett nät av undre världen-politiskt dubbelspel. FBI, IRA, ATF, Mayans, nazister och gangsters har kretsat runt varandra med obönhörligt accelererande hastigheter, medan Sam Crow har gjort sitt bästa för att klamra sig fast vid varandra i stormens öga.

Säsongsavslutningen blåser undan fotfästet för dem allihop. Avsnitt elva och tolv¬†var besynnerligt slutgiltiga, och nu förstår man varför. De konflikter som vi trodde var säsongens bärande ¬†‚àí mellan Clay och Jacks, mellan mc-klubben och Zobelle ‚àí framstår nästan som dramaturgiska skenmanövrar när andra, mer lågintensiva, intrigtrådar får sina upplösningar med hisnande, omskakande oförutsägbarhet.

Sons Of Anarchy-finalen är helt enkelt det bästa som har sänts på teve i höst; en intrikat narrativ väv av stegrande spänning som fullständigt tar andan ur en.

[2009-12-04 02:27]
HdG

Håller med fullständigt.
Vän av ordning vill dock påpeka att det heter SAMCRO och inte Sam Crow, vore lite för likt Jim Crow annars.

[2009-12-04 02:43]
Fipp

Håller med fullständingt. SoAs säsongsavslutning var bland det bästa jag sett på ett bra tag(Det inkl. episka House-avsnitt). Väntar nu med hög spänning på nästa säsong.
SAMCRO FTW!

[2009-12-04 03:02]
Oskar

Håller också med, fast jag tyckte att avsnitt tio var helt klart det bästa i en alldeles legendarisk tv-säsong. Den sista scenen i det avsnittet (med Gemma, Clay, Jax och Tara) är helt klart en av dom bästa scener som någonsin sänts på tv. Det fanns inget sätt de två sista avsnitten kunde leva upp till det, men dom kommer bra nära.

[2009-12-04 07:28]
Richard

Håller inte med alls. Fram t o m det näst sista avsnittet var den här säsongen sagolikt bra. Framförallt har jag beundrat de kvinnliga karaktärerna. Skulle nästan vilja säga att Sons utan Katey Sagal, skulle bli bra mycket mer ointressant.

Säsongsavslutningen blev dock bara en väldigt ologiskt konstruerad historia. Bl.a kändes hela FBI informatör grejen som en billig lösning.

Dessutom tycker jag många av karaktärerna handlar emot vad som tidigare har byggts upp om dem. Har t ex aldrig uppfattat att Zobelles dotter skulle ha några större känslor för irländaren mer än rent affärsmässiga eller hur Clay bara sticker från Zobelle utan att ens lämna någon att vakta honom. Köper heller inte pappa irländares agerande efter att han lyssnat på polisradion. Borde han inte tänka efter om infon där faktiskt kan vara i rent set-up syfte.

Hade som sagt hellre sett ett avslut med förra avsnittet, där vitmaktsnubbarna sattes i finkan och att de interna striderna fick fortsätta. Det är ju de, precis som i Sopranos, som är intressanta. Snarare än någon gäspig sista minuten idé om en kidnappningscliffhanger.

[2009-12-04 09:17]
Kjell

Episk, himlastormande final med våldet som familjearv som bärande tema. Underbart schema av slumpmässighet. Och första gången man såg en sån pistolscen mellan tre kvinnor?

[2009-12-04 09:34]
Jocke

SAMCRO = Sons of Anarchy Motorcycle Club Redwood Original.

[2009-12-04 09:51]
David

Som flera av er har påpekat är det förkortningen SAMCRO som åsyftas. Däremot utläses det, och skrivs ofta också vad jag har sett, som Sam Crow. Den rena förkortningen borde väl utläsas SAM-cro och inte Sam Cro. Jag uppfattar det som att det är helt i sin ordning att referera till Sam Crow.

[2009-12-04 10:08]
dr.dooom

Tycker hela säsongen varit sjukt bra, mycket bättre än säsong 1 som jag tyckte var rätt medelmåttig långa stunder. Jag utgår från att det blir fler säsonger?

[2009-12-04 10:28]
Kjell

Ja, Sons gör ju själva en grej av att låta SAMCRO bli ”Sam Crow”. Och Kurt Sutters arbetsnamn för serien var ”Forever Sam Crow”.

Och, ja, säsong 3 är under planering.

[2009-12-04 10:52]
Erik

…och John Tellers efterlamnade manuskript heter ju ”The Life and Death of Sam Crow: How the Sons of Anarchy Lost Their Way”.

Satt forstas som pa nalar under hela sasongsavslutningen, men blev faktiskt lite besviken over cliffhangern. Hoppas nu att nasta sasong inte enbart blir kurragommalek i Belfast.

[2009-12-04 11:13]
Markus

Håller med om _nästan_ allt. Tror inte att de interna stridigheterna är uppklarade, inte på långa vägar… Lagda åt sidan för stunden, inget annat.

Det finns en intressant intervju med Kurt Sutter om säsong två (och lite om säsong tre) här: http://sepinwall.blogspot.com/2009/12/sons-of-anarchy-kurt-sutter-season-two.html

[2009-12-04 11:39]
Christian

Håller inte med artikeln. Tycker att manuset blivit allt mer hafsigt och studiokänslan i många utescener mer och mer irriterande. Givetvis har den sina ljuspunkter och jag slutar absolut inte att kika(ännu).

[2009-12-04 14:13]
Molly

Gastkramande final. SoA har konsekvent vuxit till att bli den självklara höjdpunkten av tv-veckan. Håller fullständigt med Katey Segal-hyllningarna. Vilken mcbrud/matriark!

[2009-12-04 15:54]
David

Markus: Jätteintressant Sutter-intervju. Och visst har du rätt om de interna konflikterna. Det vore förstås alldeles för simpelt om till exempel mordet på Donna skulle vara glömt och förlåtet annat än för ögonblicket.

[2009-12-04 18:09]
r

Vad lycklig jag blir när jag läser om en lysande säsong två! Själv är jag bara inne på avsnitt 7 säsong 1.

[2009-12-04 20:16]
Linda

Jag är med dig till 100% Richard.

[2009-12-05 03:09]
Brad Dourif

Beror väl kanske på vad man hade för förväntningar, men jag tyckte det var en relativt svagt avsnitt. Jag menar, jag köper ofta logisk halvdanhet (<- se) men det kaos av slumpmässighet som leder oss från öppningspremissen till slutscenariot är så underligt att det skulle få André Breton att vrida på sig. Exempel: (a) Gemma måste få syn på Zoebelles dotter (som för övrigt påminde mig om Audrey Horn till en början) av en slump; (b) rapakaljan hon motiverar stalkningen och mordet med för Tara kan endast med en tandagnisslande stretch sägas vara karaktärsdriven; (c) Stahl måste ha råkat mörda irländaren d.y.; (d) Zoebelles dotter måste tycka om irländaren d.y. tillräckligt mycket för att vilja ge honom blommor (vilket berättandet inte har etablerat så bra tidigare att hon gör, väl?); (e) irländaren d.ä. måste både höra Stahls samtal och vara tillräckligt batshit för att göra det han sen gör (vilket inte etablerats alls tidigare)… Jag tyckte om premissen, och jag tycker väl egentligen (minus baby-rånet) om resultatet också, men inte vägen dit som kändes mer tvingad än oväntad. … lol, hade missat att läsa hela Richards inlägg, men får väl dra ett ”Word!” änna.

[2009-12-05 03:14]
Brad Dourif

~~~~~~~~~~SPOILER ALERT~~~~~~~~~~
@Richard: tror dock inte baby-grejen var en sista minutenlösning. I en intervju med Alan Sepinwall sa Sutter att SAMCRO ska till (spoiler här alltså) Belfast nästa säsong.
Här är intervjun: http://sepinwall.blogspot.com/2009/12/sons-of-anarchy-kurt-sutter-season-two.html

[2009-12-05 09:11]
Richard

Såklart inser jag att kidnappningen inte var en sista minutenlösning. Den ingav bara den känslan. Har också läst ovanstående intervju och visst kan jag förstå och hålla med i hans förklaringar kring upplösningen, men resultatet tycker jag ändå inte backar upp det han säger.

Anser fortfararande att det hade varit ett mycket stiligare slut med en Jax på sin hoj, besviken över att inte fått hämnas sin mor, ackompanjerad av Creedence ”Someday Never Comes”.

[2009-12-05 11:00]
Kjell

Brad Dourif, säg hur du vill få din kommentar ”uppstyrd” så fixar jag det… tycker dock inte att Belfastgrejen är en spoiler, mer en aptitretare.

Håller inte alls med om slumpkedjan. Dess osannolikhet är ju helt medveten och handlar om att våldet, inklusive kampen mot kriminalitet, inte går att styra. Våldet genomsyrar hela tillvaron – till och med när en farmor får syn på en cigarrhandlardotter utanför en blomsterbutik…

Och Gemmas ”tal” i bilsätet, tlll Tara, uppfattade jag som helt sömlöst förankrat i hela hennes väsen denna säsong, från våldtäkten och framåt. Och då menar jag inte bara i hennes samtal med recovered-prästen, och i flera olika kyrkor, och hennes tidigare impulser att blodshämnas, utan i hennes stukade tystnad.

[2009-12-05 11:56]
Martin

Gillade finalen, ser dock inte särskilt mycket fram emot Sons of Anarchy: Dublin by Night.

[2009-12-05 14:19]
r

Visst är sheriff Unser(Dayton Callie) otäckt lik Filip Hammar?

[2009-12-05 23:18]
Brad Dourif

Räcker väl med att ta bort kursivtaggen och den onödiga tredje kommentaren kanske.
@Kjell: jag förstår hur du menar och håller till viss del med dig. Att det var ett medvetet försök att visa på våldets bångstyrighet köper jag också. Och Gemmas motiveringstal kan jag köpa – dock inte i samma avsnitt som ett babyrån; irländarpappans galenskap kan jag också gå med på, men slipper det gärna i ett avsnitt där Stahl mördat irlädare jr. Det handlar egentligen inte lika mycket om slumpen som ”the sheer amount” av slumpmässighet; avsnittet kändes som en kakofoni av underligheter, där stora dramatiska gester åstadkommer lite emotionell resonans (hos mig), till skillnad från dom bästa avsnitten, där små, gester (p g a grymt berättande) lämnar djupa avtryck. (E.g.: jfr Gemma tappar skålen i avsnitt 11 (?) med stulen bebis.)

[2009-12-07 19:04]
Nilo

Gillade också det ”slumpmässiga” med att ex. zobelle kom undan. Kanske för att jag precis innan jag kollade avsnittet lyssnade på en podcast av godmorgon världen som handlar om hur oorganiserad den organiserade brottsligheten är. Det är helt enkelt för dyrt att ha 100% koll och 100% lojalitet.

http://www.sr.se/sida/arkiv.aspx?programid=438&artikel=3247478&date=2009-11-01

[2009-12-08 01:01]
Bemp

Håller med Richard. För överlastad final där lite för många gör lite för mycket – motiverat av för lite tidigare handling. Är över huvud taget inte rätt många karaktärer alltför dåligt ”bakåtkompatibla” med tidigare avsnitt; Tara, Opie, Piney…? Sopas inte avgörande händelser och framträdande karaktärer undan lite för lättvindigt; morden på Donna, Luanne, Half-sack…? Känns tveksamt också med en så vidöppen cliffhanger i en serie som inte rullar igen förrän om tidigast ett år?

Plus för scenen med Westons stoiska sorti dock.

[2009-12-09 12:01]
r

Jag tycker folk överanalyserar slutet. Visst, det var kanske lite för mycket händelser i ett och samma avsnitt, vissa saker hade man gärna fått skära bort, typ rallarslagsmålet mellan Sons och nazzarna. Men överlag var det ett lysande avslut på en lysande säsong.