Weird Science
Jag tar på mig skulden för att filmindustrin halkat snett

2009-05-21  

I en krönika på Filmnyheterna.se beskriver jag hur jag för andra gången i mitt liv tröttnat big time på att samla film, och försöker jag förklara varför. Är inte filmer för mycket engångsartiklar för att samlandet på dem ska kännas lika bekvämt som av musik? Bilden här till höger är naturligtvis inte min egen samling utan ett framgooglat illustrerande skräckexempel på det fenomen, det »historiska stickspår«, jag gestaltar i krönikan.

Några sammanfattande utdrag:

Så började jag alltså hamstra i stället för att hyra. Och började om från början igen när dvd:n lanserades, i en pandemisk hemmabioyra som fortplantades via utvecklingen av surroundsystem, projektorer och platt-tv. Det var vi konsumenter – inte nödvändigtvis filmälskare utan snarare prylgalningar och nöjeskonsumentsvenssons – som gick i täten, och filmindustrin bara gav oss vad vi ville ha: läckra (läs: plastigt värdelösa) samlarutgåvor, dubbel-discar, jubileumsboxar, köp-3-betala-för-2; man anpassade hela PR-terminologin efter samlartrenden och sålde inte längre på»den utltimata filmupplevelsen« utan på»den kompletta Disney-samlingen« eller»Scarface i exklusiv 20-årsjubileums-tin box med samlarvykort«.

–––

Filmindustrin har vräkt ut köpfilmer som i genomsnitt kostat mindre att producera än en kinesisk pirat-VCD, till miljoner svenska filmanalfabeter som utan att själva begripa varför köpt Snuten i Hollywood Vol. 1–3 på Ica Maxi, trots att de redan sett dem på både bio och video, och hellre går ner och hyr Mamma Mia på hörnet den fredagskväll de råkar känna för att»kolla på nåt«.

–––

Illegala fildelare anklagas av branschen för att snylta, för att»bara vilja ha« eftersom»gratis är gott«, men jag tror att fildelningen av film tvärtom mer är konsekvensen av att filmkonsumenter vaknat ur habegäret. Man vill ha online-hyrfilm, fast på det tekniskt enklaste och bästa sättet. Det är tillbaka till hur allt var innan den här galna köpfilmsfesten låste fast Drömfabriken i ett förpackningsindustriellt skruvstäd.

Krönikan kan läsas i sin helhet här.

[2009-05-21 10:56]
bine

Bra text och som jag skrev här för ett drygt år sen(http://www.weirdscience.se/?p=876):

»Det där med att samla på film har jag aldrig förstått. Det är ju filmen i sig man är såld på, inte hårdvaran (väl?), man vill ha. Sitta och titta på ett fodral känns lite dåtid.«

… och fortsätter i nutid: Hårdvara var väl kanske inte världens bästa ordval. Lagringsmedium, menade jag.

Det jag längtar efter är att kunna köpa hem nåt med superkvalitet, gärna med bra översättningar (utan särskrivningar) som jag _inte_ behöver ha i bokhyllan.

[2009-05-21 12:42]
Philip

Så sant, så sant. Och ännu tydligare blir det när man har barn. Vi har hundratals disney-, pixar- och Astrid Lindgren-dvd:r i hyllan men det avgjort enklaste och mest hållbara är att ha barnfilmerna lagrade i datorn. Så därför har jag laddat ner dubletter av många av de filmer vi äger på dvd. Om man en gång tänker låta barnen kolla på film –√Ǭ†och det gör man oftast när man själv vill få lite tid för att göra annat –√Ǭ†så vill man inte springa in i rummet varje kvart när skivan eller spelaren fått fnatt. Barn dvd:r är en styggelse. Jag vet inte hur många timmar av mitt liv som jag ägnat åt att vänta ut förfilmer med Ben Stiller eller försökt spola förbi repiga ställen på en skiva.

[2009-05-21 12:51]
Kapten Svea

Aj, aj, aj, vad jag känner igen mig. Har slängt ut alla filmfodral och har de i plastfickor i en box.Även om jag inte har just Bev hills cop 1-3. Jag och Palmodovar pratade faktiskt igår över ett antal öl (och fruktansvärt dålig fotbollsmatch på C+) om att det borde finnas ett Spotify för film, jag skulle lätt betala rätt mycket för det – är det nåt liknande på gång? Nån som vet?

[2009-05-21 14:10]
Soylent Pete

I really is agonising that I can’t just link excellent articles like this to my non-swedophone(?) friends. Film’s always going to have a link to technology, and likewise going to get caught up in the neverending upscale-mania, having to rebuy a film three times for no reason beyond needless fidelity.

On the point of Spotify for film, Netflix and Microsoft have a deal in the states whereby ‘Gold’ members can instantly download a range of films through their Xbox. Watch once, instantly deleted, apparently works a treat. Talk is that the same service is coming to the UK through Lovefilm, maybe it will extend to Sweden over time?

[2009-05-21 14:22]
r

En stor anledning till piratkopiering tror jag handlar om tillgänglighet. Det finns en så stor skatt av filmer man vill se, och detta innefattar klassiker, mästerverk inom filmgenren, men som inte erbjuds för att hyra eller streama, filmer man vill se utan att nödvändigtvis betala 450 spänn för en Criterionutgåva.

Här tycker jag biblioteken borde se en viktig uppgift. Tyvärr är hanteringen av film väldigt icke-enhetlig och beroende på ifall det finns entusiaster lokalt på bibliotek eller filialer. Dessutom inget fjärrlåningssystem. Men jag ser klart en poäng i att biblioteken borde anstränga sig mer för att erbjuda det kulturutbud marknaden inte tar hand om.

[2009-05-21 14:24]
r

Ps. jag menar alltså att man borde ges möjlighet att se filmerna även om man inte vill köpa dem för bokhyllan. Skulle filmbolagen öppna upp sina arkiv digitalt kunde de tjäna sig en hacka på det. Och som sagt, biblioteken kunde se det som en uppgift i större grad också.

[2009-05-21 15:00]
Andy

Du missade kanske det uppenbara perspektivet: den avskalade designstilen utan bokhyllor som krockar med din samlarsjäl. Om du tar bort allt i filmväg blir det inte ett ganska sterilt hem? Vidare: http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article432120/Hyllan-hanger-lost.html

[2009-05-21 15:06]
Kjell

Nej, jag missar inget sånt. Detta är en annan diskussion. I Residence har jag däremot skrivit ganska mycket om detta: en hyllningstext till väggen, till exempel, just med utgångspunkt i den nya folkarkitekturtrenden med öppna planlösningar och fönsterväggar (en arktitekturstil skapad för bergen ovanför Los Angeles och inte för trånga svenska svenssonkvarter).

Och om man får ett ”sterilt hem” bara för att man plockar bort en hylla med dvd-filmer, då tycker jag snarare man borde fråga sig, inte bara om man har sterila stilpreferenser, utan om man lever ett sterilt liv.

[2009-05-21 15:18]
Bitch

Men det är ju det kvantitativa filmsamlandet som är helt kasst. Själv samlar jag på ett kvalitetsmässigt sätt och bara i ett omfång av tio filmer per gång.

[2009-05-21 16:31]
Palmodovar

Begreppet ”sterilt hem” är ju verkligen inte hugget i sten. Jag såg om High Fidelity för ett par veckor sen och John Cusacks lägenhet, fullständigt överlastad med LP-skivor, tyckte jag verkade mysig när jag första gången såg filmen, nu kändes den bara obehaglig.
Jag börjar känna äckel inför mina egna bokhyllor, så det där med ha en jättesamling som man står och tuppar sig bredvid när kompisarna kommer förbi, det är nog på väg bort.

[2009-05-21 16:45]
Kjell

Cusack-lyan var väl, som så många andra lägenheter på film, varm och mysig i lampupplyst kvällsljus men ångestframkallande i dagsljus. Precis som Steve Buscemis lägenhet med blues-stenkakesamling i Ghost World: femtiotalsretromysig på kvällen, trång och ful på dagen. Där används detta som ett smart grepp – så länge Thora Birch är kär i honom och hänger där ser man den bara i kvällsljuset; när relationen torkat ut ser man den i nyktert dagsljus…

[2009-05-21 17:31]
r

Jag hatar verkligen ”den tomma väggens estetik”.
Jag har väggarna täckta av bokhyllor dignande med böcker, tavlor och tygbonader.

Den nordiska funkis-bruno mattsson-strunghylle.minimalismen gör sig bäst i kombinationen med ett varmt ombonat hem snarare än i konceptsterila wallpaper-setups.

[2009-05-21 17:44]
Kjell

r: Exakt! Samma sak med Ray och Charles Eames, vad många Eames-kramare i dag inte fattat är att deras estetik i stort, den miljö de eftersträvade, var ombonad, naturromantisk, direkt bohemisk.

[2009-05-21 18:09]
Kapten Svea

jag föredrar konst på väggarna framför dvdfullproppade hyllor, så därför finns en all cast signerad Breakfast Club-poster intill en Wolgers

[2009-05-21 18:28]
opassande » Blog Archive » Ett samvete kan ha både fram- och baksidor

[…] Häglund tar på sig skulden för hur filmindustrin hamnat snett. DVD-samlingarnas tid är helt enkelt ute, är slutsatsen han drar i […]

[2009-05-21 19:06]
jesse

Visst känner man igen sig och det blir bara värre när man har barn. Jag har ingen aning om hur många dvd-filmer som barnen har använt som frisbee. Har köpt flertal dvd-filmer av samma film. Men det är några år sen sist nu. Nu för tiden finns ju allt på nätet och om en film pajat så laddar man bara ner en ny.
(lagligt köpt från början)
Sen att det ska vara kopieringskydd på allt är ju helt värdelöst. Om det inte vore det på alla filmer skulle livet vara mycket enklare. Då kan man göra en säkerhetskopia och förvara i nån låda tills orginalet är trasigt, och sen göra en ny kopia av den. Eller tvärt om. Lägga orginalet i lådan. Men eftersom bolagen behandlar alla konsumenter som potensiella brottslingar så blir allt så mycket svårare. MÅSTE köpa ny film när orginalet är trasigt.

[2009-05-21 20:11]
Anders B

fattar inte vad du snackar om…det är väl bara låta bli att köpa dem eller så säljer du dem på ebay. en film kostar som två starköl. alltså kan man ju kasta den när man sett den.

[2009-05-21 20:45]
Martin

Kjell! Thora Birch, inte Scarlett! Viktigt viktigt!

[2009-05-21 21:51]
Kjell

Tack tack, Martin.

[2009-05-21 22:01]
Rebecca

Bra artikel! Men den gjorde mig mest sugen på att se om Ghost World med det perspektivet du skrev om. Så jag gick direkt till Piratebay för att leta reda på den. Här stänger uthyrarna 21.00, därmed skulle jag mer än gärna välkomna ett Spotify för film.

[2009-05-22 13:59]
Joakim

jag kan ju bara prata för mig själv. men har inte dvd-boomen haft rätt stor del i det påstådda säljraset för cd-industrin? har letat länge efter studier som stödjer denna teori. men det verkar som om musikindustrin väljer att skylla allt på ”piraterna” istället och skiter i att utreda en sån självklar grej. själv lägger jag numer säkert 10 ggr mer pengar på film och tv än på skivor. på vhs-tiden var det lätt tvärsom.

[2009-05-23 12:21]
JB

Joakim: Instämmer. Glöm inte heller bort att folk lägger mer och mer pengar på TV-spel…

Till alla som önskar ett Spotify för film: Det kommer aldrig att ske på initiativ från filmbranschen. Däremot älskar branschens representanter att prata om hur mycket just de vill se ett Spotify för film. Dett är dock bara tomt snack, eller populism om man så vill.

De har haft massor av år på sig att skapa något själva och resultatet är minst sagt magert. (I fallet Spotify tog det ju två års förhandlingar innan de stora skivbolagen till sist valde att hoppa på…)

[2009-05-26 13:31]
Gio

Det är ibland en härligt omedveten höginkomsttagarvinkel på Kjell Häglunds texter. ”Nah, alltså grabbar, det här med att ha sju tusen dvd:er hemma i hyllan… fan vad jobbigt.”

Man kan ju undra hur många som har råd att ha detta ”problem”.

[2009-05-26 16:07]
Kjell

Fel, Gio.

För att börja från början så hade jag samlat på mig flera tusen LP redan innan jag fick mitt första fasta jobb. Och jag var inte ensam om att lägga alla tillgängliga vecko-, månads-, studiebidrags- och sommarjobbspengar osv på skivköp, på den tiden…

Samma sak med mitt VHS-samlande. Vilket dock, som jag skriver i texten, också byggde på att jag spelade in och arkiverade film från tv…

Vidare så har jag drygt 900 dvd-filmer, vilket jag rundade av till ”tusen filmupplevelser” i SFI-krönikan. Massvis med reaköp, recensionsex osv bland dessa, givetvis. Men ändå handlar det verkligen om en hel del pengar – vilket, slutligen, är ett sista argument emot ditt påstående om ”höginkomsttagarvinkel”. Jag har ju ekonomisk ångest över att ha lagt ut för mycket pengar på filmer jag inte ens sprättat av plasten på.

Samlarmani är inget höginkomsttagarfenomen.

[2009-05-26 16:39]
Molly

Jag som samlare och list-skrivare av High Fidelity-mått, kan bara hålla med Kjell. Manisk mediakonsumtion har ingenting med inkomst att göra, själv la jag definitivt ut mycket, mycket mer pengar än jag hade råd med förr, det är prioriteringar i livet som förändrar beteendet, inte inkomst.

[2009-05-29 05:25]
Micke

Kapten Svea, jag använder ett liknande ”Spotify för film”, dock kostar det $9/månad: Netflix. Det inkluderar obegränsad streaming av filmer till min TV (via TiVo i mitt fall, finns också på andra boxar som spelkonsoller och BD-spelare) samt obegränsade DVD-hyror via posten (1 ute per gång för mitt abb). Utbudet är fortfarande begränsat i jämförelse med DVD, men är ändå stort och inkluderar mycket TV.

Jag tror helt klart detta är framtiden. Jag begriper dock inte varför liknande service inte verkar finnas i Sverige (detta är i USA) – Sverige har ju mycket mer bredband till genomsnittskonsumenten. Men det lär ju dyka upp även i Sverige, om det inte redan finns i någon form.

Jag ska tillägga att jag var aldrig någon samlare av DVD. Jag begrep redan från början aldrig poängen med att samla på filmer, så denna krönika riktar sig nog inte till mig. :)

[2009-08-17 20:21]
Paul Stjernberg

Själv har jag insett att jag tyckte bättre om att köpa och äga filmer än att se filmer. Därför har jag blivit mer restriktiv med att köpa filmer.