Weird Science
Det där jäkla gula paraplyet…

2013-05-16  

How I Met Your Mother har ju sedan starten byggt på, inte så mycket »will they won’t they«, som »when (the hell) will they«. Det är liksom automatiskt, redan i titeln. Och precis som längtande blickar och möjliga kyssar i andra serier, har mamman dinglats framför våra näsor, närmare och närmare för varje säsong. Det där jäkla gula paraplyet har snurrat omkring runt snart varje gathörn, hela tiden precis utanför Teds synhåll.

Problemet är väl att vi sedan länge slutat bry oss. Inte för att vi vet att Ted kommer att träffa henne, utan för att hon tjatats ihjäl. Hur nära hon är, hela tiden, och hur implicit fantastiskt det kommer vara när hon väl dyker upp, allt eftersom Ted blir mer och mer cynisk och tappar tron på kärleken. Och för att alla andra vid det här laget är intressantare än han. Han är Gatsbys Nick, Rents Mark. En nodpunkt för de faktiska huvudpersonerna att samlas runt, men utan eget själsliv och utan egen utveckling. Och ju mer de tjatar om den här fantastiska mamman som ska dyka upp, ju längre de nöter med alla andra misslyckade relationer på vägen, som vi de senaste säsongerna vetat säkert inte är mamman eftersom det droppats fler och fler detaljer, desto mindre orkar man engagera sig sig. Det skulle väl kännas som en fantastisk reveal att äääntligen få se henne, i säsongens sista scen, men det var mest irriterande att det bröts där, och så får vi vänta en hel sommar på att få veta hur det går. Hon har för-presenterats så hårt att avslöjandet kändes ungefär lika klimaktiskt som fjortonde gången det avslöjas vem som är Luke Skywalkers pappa, i alla fall när det genast följdes av eftertexter och sommarlov. Om det skulle leva upp till vad det verkar som att manusförfattarna tror att de gav oss, borde det åtminstone ha hänt nånting till.

Det kanske är talande att mitt tevesällskap var förvirrad kring hur det skulle gå nästa säsong, när alla sprids för vinden, och Ted hade ju sagt att han skulle ta tåget tillbaka och hon skulle nån annanstans och då kommer de ju fortfarande inte träffas? Jag fick påminna honom om att hon spelade på bröllopet, för att Ted hittat sitt ex på tunnelbanan efter att ha sumpat bandbokningen och att mamman var hennes roomie och hon var på samma perrong efter festen och yada yada yada. Eller, skulle komma hava att ha kommit spela på… nåt sånt. Hur det nu blir med flash forwards och backwards och sidledes.

Det har sagts att nästa säsong är den sista. På något tjugotal avsnitt ska alltså Ted, som inte direkt är den mest känslomässigt rimliga snubben i tevedjungeln, hinna träffa, bli kär i och bli ihop med den här tjejen på ett sätt som är dramaturgiskt och narrativt tillfredsställande inte bara för att vi vet att de kommer att gifta sig och skaffa barn. Mer show, mindre tell, tack. Mer soppa, mindre spik.

Problemet är förstås att det samtidigt skulle bli väldigt tråkigt med en säsong där han får majoriteten av berättelsen. Plus att som det ser ut nu skulle de kunna dra ut på de två-tre dagar som är kvar till bröllopet hur länge som helst, bara för att. Samtidigt som Marshall och Lily ska reda ut vart de ska ta vägen, och Barney och Robyn antagligen måste ha massa ångest. Risken är att allt blir lite hastigt berättat på ett sätt som inte egentligen stämmer överens med hur någon egentligen borde reagera eller handla, bara för att hinna knöka in alltihop, eller att de trasslar hela säsongen, antingen i dejtandet eller på väg mot en kyss som, för att matcha det här avsnittet, kommer i sista minuten så att Bob Saget precis hinner säga »And that, kids, is how I got your mother.« Och så har vi inte lärt känna mamman över huvud taget, så att våra tänkta uppblåsta förväntningar inte kan punkteras. Fade to black, alla kastar saker på teveskärmen.

Kanske slutar det med att barnen inte ens finns, utan att det visar sig att en ensam och trasig Ted suttit och pratat med en tom och förfallen vägg i ett hus som ingen ville köpa. Iklädd cowboyboots, lång brun peruk och med ett slitet gult paraply över huvudet.

Man kan ju alltid hoppas.

[2013-05-16 11:32]
Molly

Har inte orkat följa det här på flera år känns det som. Och ändå zappar jag in dem i förbigående och tycker mig hänga med som om ingen tid gått. Que?

[2013-05-16 16:09]
Z

Gäller inte det för de flesta komediserier då? Man kan kolla vilket avsnitt som helst utan att ha sett ett enda innan och man hänger med totalt i handlingen ändå. Inte på kärnfysiksnivå direkt.

[2013-05-16 22:00]
Calle

Det har ju redan avslöjats hur man har tänkt att sista säsongen ska se ut. Och dom gör det inte lätt för sig. Säsongen skall utspela sig under bröllopshelgen.
Kollar man på forumen på nätet så rasar huvuddelen av fansen mot detta. Man tvivlar på att författarna skall lyckas med att få oss att känna tillräckligt mycket för mamman för att slutet ska bli tillfredsställande. Och sen blir ju premissen på detta sätt ( vilket MÅNGA inte är sena med att påpeka) att serien handlar om hur Ted berättar om hur han träffade mamman. Inte blev ihop med. Eller gifte sig med.
Vi får väl se hur dom lyckas.
Men jag tycker samtidigt det dras på väl stora växlar kring ramhistorien. Det är en rolig serie. Med färre skratt än de första säsongerna men ändå kul ibland. Vi som kollar för det för att vi känner för karaktärerna. Att komediserier de sista säsongerna går från komedi till såpa finns ju många exempel på. Vänner och Frasier var ju bara ren sentimentalitet på slutet.

[2013-05-16 22:49]
Julia

Calle: Det kanske också är talande, att jag inte bekymrat mig med att kolla upp vad som sägs om sista säsongen mer än att den kommer…

Men ja, som sagt, det blir svårt att bygga upp något som känns tillfredsställande.

[2013-05-16 23:16]
Daniel

Jag tycker mycket om karaktärerna och har gillat serien. Tidigare säsonger följde jag troget när de visades på svensk tv. Men den här säsongen…har jag inte orkat se den. Delvis har det varit av praktiska skäl, delvis pga krockar med annat i tablån, men jag har inte tittat på ett enda avsnitt som visats på Ztv. För mig kändes det som början på slutet redan i förra säsongen när Marshall och Lily fick barn och flyttade. Jag hade svårt att se tjusningen i två småbarnsföräldrar ska sitta på MacLaren’s som om livet fortsatt precis som vanligt. (Själv varandes småbarnsförälder bryter det min suspension of disbelief.) Men kanske jag ser hela säsongen i ett svep, ändå. Även om det som sagts om sista säsongen inte verkar lovande, vill jag ändå se hur det ska sluta för Ted.