Weird Science
Newsreaders blandar och ger

2013-03-09  

Newsreaders är den andra spin-off-serien* från Adult Swims sjukhusdramaparodi Childrens Hospital (vars femte säsong vi just nu ivrigt väntar på), och började som en av många andra fejk-program-i-programmet, precis som Dr. Blake Downs, M.D. eller Black Hospital. Men de tre specialavsnitt av Childrens Hospital som presenterades som bakom kulisserna-reportage med Newsreaders-teamet blev så lyckade och populära att Rob Corddry och kompani bestämde sig för att sjösätta Newsreaders som en egen produktion. Första säsongen håller på att avslutas i USA nu, och den har varit… både bra och dålig.

Newsreaders är en parodi på nyhetsjournalistik i magasinformat, med 60 Minutes som mest uppenbara förebild/måltavla. Louis LaFonda (Mather Zickel) agerar ankare, diverse korrespondenter rapporterar från fältet, och en gubbsminkad Ray Wise, som surkartkommentatorn Skip Reming, är programmets egen Andy Rooney. Samtliga inslag är påhittade, man ger sig alltså inte på att twista till verkliga stories à la The Daily Show – vilket känns relevant att påpeka nu när The Daily Shows format är så etablerat och självklart.

Jag kom på mig själv med att nästan bli lite besviken när jag insåg att jaha, just det ja, Newsreaders är manusdrivet och regisserat från ax till limpa, utan de ingredienser vi numera är så vana vid från inslagen hos Stewart och Colbert – de riktiga människorna, de äkta ögonblicken, personerna som säger något oväntat framför kameran eller på annat sätt skänker en upplevd känsla (korrekt eller ej) av autenticitet till rapporterandet. När den spontaniteten inte finns att tillgå för ett fejknyhetsprogram, som Newsreaders, är det desto viktigare att manus, spel och ton stämmer för att det verkligen ska träffa rätt (se: Onion News Network). Och nog för att Newsreaders varit småmuntert och skojigt, men det har sällan lyft till några högre höjder. Zickels LaFonda – en ytlig, kvasiseriös kameradiva av bästa snitt – har konsekvent varit den största behållningen.

Men ibland har det glimmat till. Som i avsnitt fem, Gay Camp, skrivet av Michael Showalter, i vilket programmet berättar historien om en entusiastisk fritidsledare som skapat ett sommarläger för ungdomar som råkat ut för trakasserier med anledning av deras sexuella läggning. Det är som upplagt för en empatisk solskenshistoria, men ju mer som visas av lägret och ju mer den sympatiske ledaren berättar om det, desto mer framstår det som ett koncentrationsläger för HBT-kids. Det hela eskalerar raskt och blir både makabert och bisarrt – men oavsett hur många flagranta referenser till nazister och Förintelsen reportaget gör fattar varken reportern eller lägerledaren den olyckliga kopplingen. Det blir en absurd väntan på en förlösning, ett undersökande nyhetsinslag där det dramatiska avslöjandet aldrig kommer. Här når Newsreaders nästan Brass Eye-nivå.

 

*) den första var såklart NTSF:SD:SUV::, som började som en serie hittepå-trailers i anslutning till Childrens Hospitals reklampauser

[2013-03-09 12:47]
Peter

NTSF:SD:SUV blev aldrig bättre än sina fejktrailers, tyckte jag, trots en massa bra skådisar och gästskådisar, och några riktigt bra gags. Har inte kollat på Newsreaders än, men det känns klart mer lovande. Och Mather Zickel är i princip alltid väldigt rolig.

[2013-03-09 20:54]
JET

ONN hade en riktigt bra förstasäsong men en katastrofal andra, tyvärr.

[2013-03-10 10:57]
Martin

@Peter: Håller med! NTSF:s trailers var fantastiska, men man lyckades aldrig toppa dem.

@JET: Såg nog inte ens andra säsongen – trist att höra att den dippade så. Men i det här sammanhanget tänkte jag nog ändå mest på de enskilda nyhetsinslagen på sajten, som jag överlag tycker är fantastiskt träffsäkra (fortfarande).

[2013-03-10 23:20]
JET

Jo, det är sant. De på sajten håller fortfarande väldigt bra. De försökte toka till inramningen av serien lite i andra säsongen, och det var där det brast. Inslagen var nog fortfarande relativt träffsäkra om jag minns rätt.