Weird Science
Nio gamla toppfilmer som jag såg för första gången under 2012

2013-01-03  


  1. The Bad Seed (Mervyn LeRoy, 1956)
  2. Body and Soul (Robert Rossen, 1947)
  3. Brother’s Keeper (Joe Berlinger, Bruce Sinofsky, 1992)
  4. The Entity (Sidney J. Furie, 1982)
  5. Night Moves (Arthur Penn, 1975)
  6. On the Bowery (Lionel Rogosin, 1957)
  7. Sherman’s March (Ross McElwee, 1986)
  8. The War Room (Chris Hegedus, D.A. Pennebaker, 1993)
  9. Westworld (Michael Crichton, 1973)

 

Precis som vid förra årsskiftet har det i skiftet 2012-2013 varit nästintill omöjligt för mig att sätta ihop en topplista över nya filmer jag såg under året. Lagom till jul- och nyårsstöket hade jag på grund av ett lite mindre aktivt filmår fortfarande bara sett en film från 2012 som kunde platsa på en hypotetisk topp 10 (Paul Thomas Andersons The Master), så istället för att krysta fram en lista fylld med bara »okej« filmer väljer jag att göra som jag gjorde för nästan exakt ett år sedan, och lista en handfull äldre filmer (pre-2000) som jag såg för första gången under 2012, och som jag uppskattade. Som jag skrev då: att sätta ihop en lista fylld av gamla rullar är en behaglig syssla helt frikopplad från den positionerande ängslighet jag förknippar med att ranka nya filmer som knappt hunnit svalna – jag får tillfälle att reflektera över vad jag sett under året, se vilka vägar mina nycker och infall fört mig, vilka cineastiska luckor jag lyckats täppa till under resans gång.

Samtliga dessa filmer är sevärda, men av olika anledningar. The Bad Seed är en »elakt barn«-klassiker med en av filmhistoriens mest minnesvärda illbattingkaraktärer (Rhoda Penmark) och ett fullständigt bisarrt slut. Tack vare Chrichtons framtidsvision Westworld kan jag äntligen få ihop länken mellan Yul Brunner som robotcowboy och Jurassic Park. Skräckisen The Entity, samtida med första Poltergheist-filmen, är uppseendeväckande i sin blotta premiss: den handlar om en kvinna som blir våldtagen av ett spöke. On the Bowery är ett fascinerande drama i vérité-stil om en samling desperata existenser i de fattiga kvarteren i New York efter andra världskriget. Och så vidare.

Listan står i bokstavsordning, men favoriten av dessa är nog dokumentären Sherman’s March (med undertiteln A Meditation on the Possibility of Romantic Love In the South During an Era of Nuclear Weapons Proliferation), en film jag hört mycket om under många år men först nu lyckats se. Det är en säregen och underbar film, ett vindlande lapptäcke som vecklar ut sig under drygt två timmars speltid. Dokumentärfilmaren Ross McElwee börjar med ambitionen att göra en tämligen rak historieskildring av ett av det amerikanska inbördeskrigets mest brutala inslag, general Shermans mordiska tåg genom Georgia. Men ganska snart hamnar McElwee på diverse sidospår – hans privatliv börjar sippra in i arbetsprocessen, ett förhållande kraschar, och han tvingas konfrontera en del obekväma sanningar om sig själv och sina tidigare relationer. Plötsligt börjar filmen handla om något helt annat, men ändå inte. Jag vill inte avslöja för mycket – det lurar ingen jättetwist bakom kröken, men filmen har en väldigt lös och oberäknelig form, så det är spännande att inte veta för mycket om den innan man ser den. Den är navelskådande och smått narcissistisk, men fantastiskt underhållande. Och gjort 1986, långt innan det blev socialt accepterat att vara navelskådande och narcissistisk!

 

Bubblare: The Three Caballeros, High Plains Drifter, The Hustler

[2013-01-03 16:10]
Per

Härlig lista! Jag har sett 4, 5 och 9, vill minnas att alla tre var bra, på olika sätt. Jag var sannolikt lite för ung (femton? för ”The Entity”, en film om att Barbara Hershey våldtas (om och om igen) av ett spöke… Slashfilm-podcasten pratade om den förra året, och var också fascinerade/omtumlade över det helt perversa i själva premissen.
”Night Moves” minns jag som väldigt sordinerad, stillsam, nattlig noir med en dämpad Hackman. Minns jag rätt?
”Westworld” var snygg, med en cool Brunner.

[2013-01-03 17:02]
D

Har inte sett en enda av filmerna så ska *host* köpa in dem och kolla. Tack för tipsen!

[2013-01-03 18:46]
Dave

Det här inlägget går nog att betrakta som själva definitionen av ordet pretentiös. ”Mja, jag såg inte så jättemånga filmer i år, och ingen av dem jag såg var bra nog att ens omnämna. Men här är ett gäng 30-60 år gamla filmer som jag tycker är värda att se istället”.

Lägger dock ingen värdering i det :) Tack för tips.

[2013-01-03 19:06]
Martin

Hej Dave! Jag hoppas inte du är svensklärare! Dina definitioner av ”pretentiös” och ”värdering” är nämligen ganska tokiga!

[2013-01-03 19:08]
Martin

Per: Du minns ”Night Moves” rätt. Ganska nedtonad och lite deppig deckare. Bleknar lite jämte exvis Pakulas 70-talsditon, men är solid.

[2013-01-05 00:16]
HP

Den enda jag sett är Entity och det är typ 30 år sen. Har inget minne av att den var något speciellt, men den kan ju ha varit klippt. Sherman´s March låter intressant, får hålla utkik efter den.

[2013-01-05 12:10]
Hynek

Jag vill höra mer om On the Bowery!

[2013-01-08 21:55]
Henrik Ö

Night Moves har jag helt bisarrt nog sett på bio som dejtfilm med min fru (NFT). Body and Soul är den med de berömda rullskridskotagningarna runt boxningsringen va? Westworld har jag också vaga minnen av att jag sett för länge sedan, och långt senare upptäckte jag att premissen stals rakt av i ett äventyr till gamla rollspelsklassikern Paranoia.