Weird Science
Skandal mot bättre vetande

2012-04-22  

Amerikanska teveskaparen Shonda Rhimes lämnar med sin nya serie medicinen och ger sig rakt in i den amerikanska politikens allra makttätaste korridorer. Det är egentligen ganska skönt – risken är att ytterligare ett sjukhusdrama efter Grey’s Anatomy och Private Practice hade haft svårt att mäta sig med tittarsuccéerna.

Om nya serien Scandals första tre avsnitt finns en hel del att klaga på och ändå är jag, som vanligt, fast i Shonda Rhimes nät.

Piloten är närmast plågsam att se – tempot är uppskruvat förbi alla gränser, berättelsens trovärdighet flyger ut genom fönstret inom de första tio minuterna och värst av allt: Shonda kör rookiegreppet. En nybörjare ska tas in i fixaren Olivia Popes grupp av jurister som hanterar dilemman och suddar bort skandaler, och genom henne får vi möta huvudpersonen och hennes posse. Det blir många klyschor (»do you wanna be a gladiatior in a suit«) och en hel del scener där olika karaktärer närmast faller på knä inför Olivia Pope för att beskriva för oss hur tuff/smart/fantastiskt unik hon är.  Det är allt annat än subtilt.

Vad Pope ska ha nybörjaren till är oklart, så tafatt som hon verkar. Men Olivia gillar att fixa saker, får vi veta, och nybörjaren behöver tydligen också fixas. I gruppen finns också en dataexpert och lite annat löst folk – ingen av dem har ens en halvhygglig bakgrundshistoria. De liksom hänger med som mänsklig kuliss bara och är duktiga på att tejpa upp bilder på en vägg som vår hjältinna använder för att få överblick (ehem). En man presenteras med klassisk commitment-fobi, som Olivia med inte särskilt varsam hand får honom att komma över. Jag bryr mig inte ett dugg. En annan gruppmedlem är självklart kär i tidigare nämnda snubbe och jag bryr mig inte ett dugg om det heller.

I brist på hjärtstillestånd och behov av att snabbt förpassa folk till operationssalen går Olivia och hennes team riktigt snabbt i korridorer för att driva upp tempot.

Om det vore gjort med större finess hade man kunnat se det som en hommage till West Wing – hela Scandal luktar liksom West Wing fast på det där glättigt ytliga sättet som i romantiska komedier där presidentens dotter blir kär i sin livvakt utan att veta om att han är livvakt.

Och ändå. Det är något med Kerry Washingtons sätt att spela huvudrollen som liksom skruvar sig in i mig. Och serien Molly-tångar på något sätt den där skruven bakom mitt gipsväggsskal så att den sprider ut sina grenar och blir omöjlig att dra ut igen. Washington är i full on diva mode och vädjar närmast med de stora bruna ögonen i känslomässigt besvärliga partier och är lika fullkomligt iskall i nästa.

Kända birollsskådisar som Tony Goldwyn och Jeff Perry dansar skickligt på gränsen till det trovärdiga i rollerna som landets president och stabschef. Och när Joshua Malina (West Wing) dyker upp som Olivias vänligt leende vän/fiende-åklagare … ja, då är jag ändå insugen i den här skiten mot min vilja. Det är tamejfanken omöjligt att värja sig. Och då tycker jag ändå att 75 procent är skit.

Det söker mig att jag inte kan sätta fingret på hur hon gör det. Jag har blivit Shondad.

[2012-04-22 21:53]
linus

du tar upp mycket av det jag också har stört mig på. jag tycker scandal är helt jävla meninglös tv. inte en känsla känns äkta, inte en av berättelserna känns intressanta. och den här kärlekshistorien som på nåt sätt ska utgöra seriens kärna är ju bara löjeväckande…

jag tyckte shonda rhimes var bra i grey’s anatomys första säsonger, men sedan har det bara gått utför. det är den där sensationsådran och det där chockvärdet som har tagit över för väl berättade historier och komplexa karaktärer.

främst tycker jag att det är synd att kerry washington, som länge har förtjänat en huvudroll, får en sån platt karaktär att spela. det är bland nästan plågsamt att se henne försöka ge liv åt något som är ganska dödfött.

[2012-04-22 22:10]
Christina

Man får hoppas att det tar sig :-)
Jag tycker att det funnits en del att hämta även i Grey’s senaste säsonger (främst Sandra Ohs fina porträtt, som fortfarande kan ge mig gåshud). Men det är för mycket ovidkommande spår i både Grey’s och Private Practice, och enskilda karaktärer som man faktiskt inte bryr sig ett skvatt om. Det har blivit väldigt lätt att slökolla.

[2012-04-22 23:35]
linus

sandra oh är en av mina absoluta favoritskådisar och hon är lysande i allt hon är med i. men jag blev så irriterad när den ena efter den andra ointressanta karaktären petades in tills det helt plötsligt var så att de faktiskt intressanta karaktärerna fick mindre utrymme och sämre storylines.

serien blev så löjligt överbefolkad att jag till slut inte orkade pina mig igenom fem trista karaktärers historier bara för att se sandra oh t ex. var en stor sorg då serien verkligen var en av mina favoriter i början.

[2012-04-23 19:28]
San

Makalöst usel pilot, verkligen.

[2012-04-23 23:00]
Maria

Jag undrar ibland varför jag fortfarande följer Grey’s Anatomy. Ändå verkar jag inte kunna släppa det. ”Jag har blivit Shondad”, känns som en bra ursäkt.

[2012-05-16 22:24]
Christina

Kort uppföljning: Det blir egentligen inte särskilt mycket bättre – men jag kan åtminstone rekommendera ep 6 som är en tillbakablick till presidentens kampanj. Mycket längtande, trånande blickar för pengarna!