Weird Science
Samtal med gud

2011-01-11  

Grant Morrison växte upp under kalla kriget, i närheten av en missilbas på den skotska landsbygden.

Om detta lär man sig i Grant Morrison: Talking with Gods, och egentligen hade dokumentären kunnat börja och sluta med just den meningen. Kan man sin Morrison någorlunda så blir den meningen nyckeln till i princip hela hans produktion.

Atomapokalypsen har ständigt hängt över hans serier, från det korta Hellblazer-inhoppet How I Learned to Love the Bomb (samlad i albumet Rare Cuts från 2005) där tecknet för radioaktivt avfall blir helgonbild för en självmordssekt, till hur Oppenheimers atombombstester öppnar maskhålet mellan vår verklighet och de extradimensionella jävligheterna i The Outer Church i Invibles-sviten.

Filmen skulle som sagt ha kunnat börja och sluta där. Tack och lov fortsätter den. Med berättelser om drogande, musikkarriär, runkritualer och Morrisons minst sagt traumatiska experimenterande med kaosmagi.

Till skillnad från huvudpersonen i den påfrestande filosofiska egodefileringen The Mindscape of Alan Moore blir Morrison aldrig högtravande eller långrandig i sina anekdoter.

Det är en dokumentär som både stärker myten om honom som en obskyr Aleister Crowley-liknande kråkfigur som bor i en hemsökt herrgård långt ute på vischan, och samtidigt ger ett porträtt av en ödmjuk person man bara skulle vilja umgås med i ett par dagar. Särskilt gullig är historien om hur Morrison, som fram till 30 års ålder aldrig rört en droppe alkohol, aldrig tagit en drog, får för sig att testa allt. I pintvolym. En pint cider – »aha, det smakar så!«; en pint vodka – »okej, så det är vodka.«

Med vår tids besatthet av autenticitet och att ständigt sätta verket i förhållande till författaren – vad är självbiografiskt, vad är inte det? – så blir Talking with Gods ett direkt facit: varenda fas och utseende King Mob går igenom i Invisibles sjuåriga historia har till exempel en spegelbild av Morrison i verkligheten (liksom hur han började praktisera som transvestit för att ge karaktären Lord Fanny trovärdighet). Det når en nästan Paul Austersk metafiktiv nivå när han i filmen berättar hur han strax efter att King Mob angripits av ett köttätande virus (Entropy in the UK-albumet), själv blev drabbad av elakartade utslag och slemfyllda blemmor i ansiktet.

På 80 minuter är det givetvis omöjligt att sammanfatta en så komplex karaktär och karriär som Morrisons – man skulle gärna sett djupare dykningar i The Filth eller Arkham Asylum – men Talking with Gods är tillräckligt nära och tillräckligt bra för att vara omistlig.

Filmen finns att köpa i HD-anpassat filformat här.

[2011-01-12 09:29]
Tweets that mention Weird Science » Samtal med gud -- Topsy.com

[…] This post was mentioned on Twitter by Pelle Sten, Martin Lindstrom. Martin Lindstrom said: Samtal med gud: Grant Morrison växte upp under kalla kriget, i närheten av en missilbas på… http://goo.gl/fb/LBS4R […]

[2011-01-12 10:42]
hp

The Filth? Måste uppdatera mig på Grant tydligen. Men vad är det med brittiska serieförfattare och new age?

[2011-01-12 11:30]
D

Helt OT men såg precis ”Lights Out” och det känns som det kan bli riktigt bra.

[2011-01-12 12:06]
Henke

Han har ju skrivit en hel del bra serier, den där galningen, så det här känns ju mer eller mindre som ett måste :) Tack för tipset!

[2011-01-12 12:33]
Jebsen

Det är med glädje jag ser att WS även tar sig an serietidningar. Och favoriten Grant Morrison dessutom! Mera please!

[2011-01-12 13:25]
Kas

Är detta någon man bör känna till? Är hans serier svåra att få tag på?

[2011-01-12 13:39]
Erik

Kas: Både Marvel och DC håller mycket av hans produktion i tryck. Gå hit och kolla – http://www.staffars.se/

[2011-01-12 16:16]
Kas

Tack Erik. Har du någon rekommendation på vilka serier man ska börjamed då?

[2011-01-12 17:07]
Magnus

Kas: Börja med Animal Man och därefter Doom Patrol.
Känner du dig sen varm i kläderna och gillar psykologi så ger dig på Arkham Asylum. The Invisibles väntar du med till du är redo med en ”wankathon”

[2011-01-12 22:14]
Kristofer

Kas: De är alls inte svåra att få tag på. Comics Heaven i Stockholm (www.comicsheaven.se) har ett stort utbud Morrison-titlar. Som Magnus ovan säger är Animal Man omistlig, framförallt de två sista albumen (det första lider lite mycket av Alan Moore-syndrom).
Förutom Animal Man skulle jag rekommendera:

1. The Invisibles, hela serien (7 album), hans storverk som varken han själv eller någon annan inom mediet kommer överträffa
2. We3, utsökt korthistoria som visar på Morrisons djuraktivism på ett riktigt rörande sätt
3. Arkham Asylym, extremt symbol- och referenstung Batmanhistoria i flera lager som ändå går att läsa utan förkunskap
4. Kill your boyfriend, tidig raritet som nyligen kom i nyutgåva. Lade grunden för många teman som återkommer senare i hans produktion.
5. Seven soldiers of victory, fyra album. Snygg berättelse ur sju olika perspektiv som korsar varandra ibland.

/K

[2011-01-13 22:23]
David

Grant Morrison, mästaren! Underbart!
Kas, Kristoffer, Magnus: håller med om alla tips hittills. här är några till

1. All Star Superman
2. New X-men
3. JLA – Justice League of America

(I min bok är Morrison som mest intressant när han utgår från redan befintliga serier, som i fallen med exempelvis Doom Patrol och Animal Man. Invisibles är överlag fantastiskt bra men kan emellanåt bli lite väl överlastad och, paradoxalt kan tyckas i sammanhanget, lite töntig.)

sedan ska tydligen hans jobb med batman under 2010 varit helt fantastiskt men har inte hunnit läsa än

[2011-01-15 11:59]
Kristofer

David: Lustigt, jag tycker ju Morrison är som bäst när han INTE nördar ner sig i befintliga serier utan skapar nya IP:s. Har iofs inte läst ”Joe the barbarian” ännu (tror det kommer en samlad tb i februari) men den hoppas jag mycket på, liksom den Batman-tb som också kommer i feb och som är den tidsresande fortsättningen på Batmans öde efter Final Crisis (som jag var väldigt kluven till).

/K