Weird Science
Hur många Sam Winchester finns det?

2011-01-27  

Åh, Sam. I de första säsongerna av Supernatural var du en vettig motvikt till Deans fanatism. Lite präktig, men helt okej (särskilt när du kallade honom för »jerk«). Gradvis har du blivit mer och mer navelskådande och trist, och jag har till slut ledsnat på att försvara dig inför andra tevenördar. Men så bara WHAMMO! Dexter-Sam! Eller – törs jag säga det – Spike-Sam?

Buffy-trenden i säsong 6 av Supernatural visar inga tecken på att mattas av. När det avslöjas att sättet Sam kom tillbaka »fel«¬†på är att hans själ saknas, blir det klart att författarna i princip norpat Joss Whedons koncept rakt av: Själen är lika med människans moraliska kärna – tar man bort den förlorar personen i fråga allt vad medkänsla och moraliska gränser heter. Du vet, som Angelus. Eller, i det fall han lierar sig med vithattarna, som Spike.

Spike attackerar inte människor ens när han kan, eftersom det inte tjänar hans syften. Han tar duktigt hand om Dawn, eftersom det tjänar hans syften. Spike vill ha Buffy, därför gör han alla saker man ska göra för att få någon. När det inte frambringar önskat resultat går han över till plan b: våldtäkt.

Vem kunde vara mer lämplig att göra en sådan här liten transplantation på än Sam Winchester, den angstigaste, blödigaste, handlingsförlamadaste monsterjägaren i tevehistorien? I ett slag förvandlas han från black om seriens fot till en svårt behövd vitamininjektion.

Supernatural har nämligen ett problem: Man kan inte gå tillbaka till de första säsongernas relativa lättsamhet hur som helst. Grabbarna Winchester har offrat sina liv bildligt och bokstavligt flera gånger om, och är – konstigt vore det annars – gravt traumatiserade. Allt detta är logiskt, men gör avsnitten tungrodda och odynamiska. Det som behövs är lite ös, handlingskraft och bekymmerslöshet utan att backa från den mörka stämningen. Et voila: Monster-Sam.

Sam klarar alldeles utmärkt av att bete sig som folk, han förstår bara inte riktigt vad som är poängen med det. När man pliktskyldigt följt alla ledtrådar till sin brors försvinnande, då kan man väl lika gärna passa på att ligga lite? Vad vinns egentligen på att sitta ensam på sin kammare och ha ångest? Det mina vänner, är en fråga som vi tittare har haft många tillfällen att fråga oss genom säsongerna.

Men underbart är kort. Monster-Sam fick bara några avsnitt på sig innan Döden trädde in som en snudd på bokstavlig deus ex machina – förvisso inte innan Sam varit på vippen att skära halsen av Bobby i en gruvlig fadermordsritual, men ändå.

Och här är vi nu, efter ett alldeles för långt jullov. Redo för ännu en emovår á la Sammy. Till skillnad från bröderna Winchester ämnar jag dock se hoppfullt på framtiden: Den här »väggen«¬†som stoppats in i hans själ för att hindra honom från att bli en grönsak – kan det vara så att den inte bara stänger in helvetestrauma utan även allmänt gnällande och grubbleri? Jag har bestämt mig för att så är fallet och ser fram emot att träffa Stepford-Sam på lördag.

[2011-01-27 10:28]
Staffan

Jag håller just på att kolla på s.1 av Supernatural och är inte direkt imponerad. Visst, hyfsat underhållande, men för klyschigt, korkat och förutsägbart för att riktigt funka. Är detta också något som förändras i och med de senare säsongerna?

[2011-01-27 17:15]
Jocke/boningen

Staffan:
Den stora skillnaden är att avsnitten får mer kontinuitet från och med S2 och att det blir mindre, mer slätstruken, hårdrock för varje år.

Det är ett småfånigt program om monster och roadtrips. Men det är ett bra sådant.

[2011-01-27 17:28]
Staffan

Jocke/boningen: Hmm, OK, då blir det nog inget mer än S1 för min del.

[2011-01-27 17:39]
Beijner

Supernatural är enligt mig den bästa serien som sänds i USA just nu. Kommer ihåg när jag började titta på första säsongen ungefär samtidigt som jag nitiskt följde Lost. Jävlar vad fast jag blev i denna serie, och jag bara älskar denna serie mer och mer. Det finns mycket skit som går på tv, men det gäller att hitta guldkornen. T.ex. Lost (RIP), Sopranos, Walking Dead, True Blood, och, just precis, Supernatural. Där är ”mina” guldkorn.

OnT: Sam har i mina ögon blivit mer intressant. Förut var det Dean som var den ”coola” i serien, nu har det blivit tvärtom! Go Sam!

@Staffan: Du gör ett stort misstag om du inte kollar vidare. Serien blir bara bättre och bättre.

[2011-01-27 18:22]
Anna Thunman Sköld

Älskar allt med den här texten. Allt. Tack, Teresa!

[2011-01-27 18:29]
matte

Har aldrig förstått tjusningen med programmet. Precis som Staffan skrev: klyschigt, korkat, förutsägbart. Dessutom med sunkiga specialeffekter, träiga skådisar och ett format som upprepas i döddagar. Svepte sex avsnitt av säsong 1, i tron att den hetsiga hypen från fansen skulle visa sig vara välgrundad. Men icket.

[2011-01-27 21:30]
Staffan

matte: Har du några tips på en riktigt bra ”äventyrsserie” (och då menar jag ”äventyr” i ordets bredaste bemärkelse)? Själv har jag enorma problem med att hitta en sådan. Egentligen är det väl bara True Blood s1 och Lost (åtminstone s1 och s3) som har hållit måttet. Du och jag verkar ju vara ute efter samma sak, så det skulle vara intressant med en rekommendation…

[2011-01-27 22:15]
erna

Krogshöj-Sam?

[2011-01-28 05:58]
UncleKaiser

Senaste avsnittet av ”Episodes” var hyfsat.
Parks&Rec..3.01 var suveränt!…Pyramiden av manlighet från Ron Swanson!..Redan på mångas skrivbord?
American Idol startade i veckan..Jag har sett Steven Tyler med Aerosmith 6 ggr(Sweden Rock bla), trodde som alla andra att han var ett ”nutcase”…FEL!
Och Jennifer Lopez är den vackraste kvinnan i hela världen…detta STÅR jag för, ÄVEN om hennes karriär är på nedåtgående…I vilket fall som helst SUBJEKTIVT

[2011-01-28 11:02]
UncleKaiser

Och ”Archer” har börjat ny säsong, där tydligen Kjell bara sett 2 avsnitt av första.
Sen lagt ner eftersom RÖSTERNA inte höll måttet, RÖSTERNA är något som fått fått bäst kritik i bloggosfären(H John Benjamin!, Judy Greer, Jessica Walter).
Ursäkten verkade LAM och krystad, istället för att bara säga…
-”Jag har inte haft TID”….respekt i såna fall, eftersom vi alla VET att Kjell kollar oerhört mkt TV, och har de bästa reflektionerna på hela www.
Pajiba och Dustin INRÄKNAT.(för de med referens).

Skriver nästan alltid RAKT på sak, vetenskaplig utbildning brukar forma dig så.

[2011-01-28 12:56]
Kjell

Uncle, ha ha, du missförstod mig kapitalt, jag har väl inget emot figurernas röster… jag skrev att jag inte gillade den visserligen genreriktiga men uttråkande berättartonen, dvs sättet att berätta. Jag hade självklart haft tid för Archer om jag gillat den.

[2011-01-28 14:11]
UncleKaiser

Berättartonen?…menar du ”voiceover” eller?…för nån SÅN finns inte.
Bestäm dig!…
Bara erkänn att du inte har sett tillräckligt av serien, så lämnar vi det så.
SPRÅK!…:)
Djävla Kjell…:)

[2011-01-28 19:01]
matte

Staffan: I wish. Alla som verkat vara lovande har fallit platt i min bok, oftast i första avsnittet. Fringe, the 4400, The event (som lustigt nog har i princip exakt samma problem som supernatural).Ser i princip bara drama och komedier nu, äventyr (och använder också ordet i väldigt bred bemärkelse) får jag hitta i böcker eller filmer nuförtiden.

[2011-01-28 21:34]
Staffan

matte: Okej… :-/

[2011-01-29 00:32]
hp

Gillar Surpernatural, men kroknade i s3 som var väldigt upp ner kvalitetsmässigt. Efter som jag ligger efter är min fråga om det är värt att plöja 4 eller är den lika ojämn?