Weird Science
En liten titt i britt-tablån

2008-04-09  

traceypaulie.jpgAmerikanska sitcoms har blivit ett tråkträsk igen. Den spännande realcom-vågen har ebbat ut helt och avsaknaden av Steve Carells The Office är monumental.

Den bästa av mainstreamserierna, How I Met Your Mother, brukade ha ett par, kanske tre, utslätade avsnitt per säsong – nu är det tvärtom de kreativa inspirationsepisoderna som är satta på undantag.

Och The State of the Union, den enda nya komediserien jag verkligen hade lust att ge mig på eftersom jag har en gammal softspot för Tracey Ullman, var en enda vattnig soppa. Ramhandlingen med voice-over-ledda hopp från en ände av USA till en annan är ett misslyckat lån från Little Britain, den politiska tematiken är bisarrt nog renons på satir, och monologerna saknar både oneliners och punchlines.

Återstår alltså Tracey Ullman själv och hennes unika gestaltningsförmåga, vilket visserligen inte är så lite. Imitationen av Sopranos-skådisen Tony »Paulie« Sirico, i färd med att spela in ett Oscarsaspirerande ödesdrama i eskimåmiljö men totalt oförmögen att gå out-of-character, var svåremotståndlig – men ändå så manusmässigt utkavlad att man hann bli uttråkad innan scenens slut.

freezing1.jpgNej, det är den brittiska sitcomen man ska hålla ögonen på. Fortfarande. Jag hade nästan räknat med en backlash nu, efter de senaste årens bisarrt kreativa britcom-boom, men efter Outnumbered och Vivienne Vyle i höstas har det bara fortsatt under våren med sjukt roliga Moving Wallpaper (som ett The Office i intensiv såpadrama-inspelningsmiljö) och framför allt Freezing, som är realcom på samma nivå som när Larry David och Lisa Kudrow gjort branschiga skrattspeglingar av sig själva. Här är det gamla bratpack-hjältinnan Elizabeth McGovern som jagar skådespelarjobb i London, gift med en medelålders amerikansk bokförläggare och offer för en fullständigt bananas agent, dubbelt speedad efter kokainavgiftning, spelad av en Tom Hollander i sitt livs roll. Ett litet mirakel författat av comedy-debutanten, och för mig okände, James Wood.

Serien gick i endast tre avsnitt, tre kvällar i samma vecka, på BBC 2 för ett tag sedan, men kommer på dvd i dagarna.

Och så har Pulling, som jag gillade så mycket förra året, just inlett en andra säsong – bara ett par månader efter serieskaparen och huvudrollsinnehavaren Sharon Horgans härliga London-greasy spoon-com Angelo’s. Nån som forfarande anser sig ha tid med Miss/Guided?